Varför tycker jag att det är så läskigt att tänka på framtiden. Vad är det jag är så rädd för. Jag har ju inget att förlora bara allt att vinna...

Inom en snar framtid ska vi åka till kära Blekinge och hälsa på mina underbara morföräldrar och alla andra goa släktingar. Det ska verkligen bli skönt. Tror nog att jag behöver komma bort en stund.

Jag vet inte varför, men jag är nog väldigt dålig på att hantera stress. För så fort det blir lite mycket omkring mig så glömmer jag allt. Glömmer bort att jag borstat tänderna och gör det igen. Eller är jag bara allmänt konstig. Det känns inte så bra. Jag har alltid trott att jag har ganska så bra minne, men tydligen inte.

Däremot tror jag att jag har lättare för att komma ihåg vissa små detaljer. Men svårt att komma ihåg allt runt omkring.

Hästar är en mycket stor del av mitt liv och jag vill inte leva utan dessa fantastiska djur. Men jag är ändå inte totalt uppslukad av dem eller någon nörd. Jag tycker det räcker med medel. Är det så konstigt. Varför ska jag veta allt om hästar bara för att jag älskar djuret.. För mig hänger det inte ihop.

En annan sak som jag funderat på. En del människor har svårt att acceptera att andra personer gör saker på ett annat sätt. Varför ska det vara så svårt att fatta att vi är olika. Om jag gillar bacon så behöver ju inte alla andra göra det. Eller om jag tycker att det bästa sättet att tränsa en häst på skiljer sig från vad någon annan tycker så är det fel..? Nej! Inse att alla är olika och om man ändå uppnår samma resultat så är det väl inget att bråka om.

Oj vad jag avreagerade mig. Men idag är det en sån dag då jag reagerar.

My Super Yankee kom trea idag på Momarken, Världens bästa hästskötare är stolt!

Dröm sött nu alla vackra människor!



"Ingenting är gratis, men om man inget ger kommer man aldrig något få."