...Att skriva på bloggen...

Nu när livet är (nästan) som det ska igen så ska jag verkligen ta mig tid att skriva på bloggen igen.

Jag har under en väldigt kort tid hunnit med att flytta ihop med Oskar, börjat studera, skaffat jobb, flyttat till Lerum, sagt upp mig och flyttat hem till Forshaga igen. Snacka om snurrigt.

Hästen är underbart fin och vi har redan gjort vår första tävling. Två felfria rundor i 100cm och 105cm.
Träningarna går jättebra och ska träna senare idag.

En skum grej som hände i tisdags. Jag, Lina och Vicci red ut tillsammans och red över till Botorp. Det började jättebra och hästarna var pigga och glada. Men när vi precis skulle ta en sista sväng så skildes vi åt, Vicci red hem lite tidigare medan jag och Lina tog en galopprunda till. När vi började närma oss bil vägen så möter vi en travhäst. Vi saktar av och väntar på att den ska komma närmre. Men kusken börjar svänga och hästen går upp i en stor snödriva. Det ser ytterst märkligt ut och helt plötsligt får den panik och börjar skena emot oss. Våra hästa katsar runt och vi sticker gärnet med en galen travhäst i hälarna. Det var lagom läskigt må jag säga. Till slut fick kusken stopp på hästen och vi kan sakta av och trava iväg hemåt. Snacka om socialträning.

Appro på något helt annat. Jag har haft ett fantastikt sportlov och det har jag mina älskade nära och kära att tacka för. Främst han som gör mig lycklig!

Nu verkar det som att jag får ta min monté-licens, äntligen!
Åh hästar är livet!


Är hon inte underbart sockersöt min lilla prinsessa.

KRAM

H