Drömmar kan verkligen vara konstiga ibland. Eller inte bara ibland utan ofta, väldigt ofta.
Så var är drömmar gjorda av. Är det vad våra sinnen vill, vår starkaste åtrå.
Drömmar gör mig förvirrad. Jag drömmer nästan varje natt och det är samma visa varje gång.
Varför ska man vakna då det är som mest spännande. Är kroppen inställd på från början att man bara ska få en liten bit av det goda för att inte tröttna på att drömma.

Mina drömmar har på senaste tiden varit ganska så jobbiga. Som om jag delas i två delar och inte kan få mig själv att samarbeta med mig själv. Det är jobbigt att vara i två delar. Jag vaknar prcis innan jag ska komma på svaret så jag går hela dagen och tänker och grubblar över vad drömmer kan ha haft för betydelse. Det är svårt.


Nu till något helt annat. Min häst.
Vi var ute och busade i skogen igår och det finns nog ingen annan som kan sprida så mycket glädje. Hon gör mig fullkomligt jätteglad. Jag kan inte låta bli att le när jag rider. Underbara häst. Och vilket år som väntar oss.



Jag älskar dig Cinderella...