Det är lätt att man glömmer bort att gör det ibland. Ibland är det svårt att sätta sig ner i bara 10 minuter och bara andas. Andas och inte göra något annat, kanske att man blundar under tiden för att stänga ute allt annat.

Jag har äntligen fått andats ut ordentligt. Under fyra hela dagar så har jag bara andats. Det kan också varit 4 utav de bästa dagarna i mitt liv.

Belkinge, Karlshamn och Mörrum. De är de bästa ställena jag vet. Jag känner mig verkligen hemma när jag är där. Som om det är en annan värld. Jag flyger bort till ett ställe där jag bara kan vara mig själv och så som jag vill vara. Det är där jag vill vara. Och någon gång ska jag bo där. Det har jag vetat hela mitt liv. Mitt drömställe.

Visst vore det underbart om livet kunde vara så enkelt som det är när jag är där nere. Ingen press, inga datorer, nästan ingen telefon. Bara ljudet av tystnad och lugn. Nu var det så att en natt så åskade det något så fruktansvärt så att jag blev rädd och jag är inte rädd för åskan, jag gillar den. Men när vi låg i stugan och så nära taket så var det lite läskigt.

Nu somnar jag snart så jag får fortsätta att skriva om mina underbara dagar i morgon...



"As the rain kept falling down on you
You wouldn´t let them wash the felling away"

Varför tycker jag att det är så läskigt att tänka på framtiden. Vad är det jag är så rädd för. Jag har ju inget att förlora bara allt att vinna...

Inom en snar framtid ska vi åka till kära Blekinge och hälsa på mina underbara morföräldrar och alla andra goa släktingar. Det ska verkligen bli skönt. Tror nog att jag behöver komma bort en stund.

Jag vet inte varför, men jag är nog väldigt dålig på att hantera stress. För så fort det blir lite mycket omkring mig så glömmer jag allt. Glömmer bort att jag borstat tänderna och gör det igen. Eller är jag bara allmänt konstig. Det känns inte så bra. Jag har alltid trott att jag har ganska så bra minne, men tydligen inte.

Däremot tror jag att jag har lättare för att komma ihåg vissa små detaljer. Men svårt att komma ihåg allt runt omkring.

Hästar är en mycket stor del av mitt liv och jag vill inte leva utan dessa fantastiska djur. Men jag är ändå inte totalt uppslukad av dem eller någon nörd. Jag tycker det räcker med medel. Är det så konstigt. Varför ska jag veta allt om hästar bara för att jag älskar djuret.. För mig hänger det inte ihop.

En annan sak som jag funderat på. En del människor har svårt att acceptera att andra personer gör saker på ett annat sätt. Varför ska det vara så svårt att fatta att vi är olika. Om jag gillar bacon så behöver ju inte alla andra göra det. Eller om jag tycker att det bästa sättet att tränsa en häst på skiljer sig från vad någon annan tycker så är det fel..? Nej! Inse att alla är olika och om man ändå uppnår samma resultat så är det väl inget att bråka om.

Oj vad jag avreagerade mig. Men idag är det en sån dag då jag reagerar.

My Super Yankee kom trea idag på Momarken, Världens bästa hästskötare är stolt!

Dröm sött nu alla vackra människor!



"Ingenting är gratis, men om man inget ger kommer man aldrig något få."

Det finns inte mycket att klaga på i mitt liv. Jag har det väldigt bra och det vet jag om. Men ibland undrar jag varför det ska gå emot så jävla mycket. Jag tror inte att jag begär så mycket. Eller gör jag det. Inte är jag extrem iallafall.
Jag har en dröm och jag ska verkligen se till att den blir sann. Men offrar jag för mycket för det lilla jag får tillbaka?

Om jag vill något, verkligen vill! Då ser jag till att det blir så. Jag kämpar och får göra stora uppoffringar. Men jag tycker inte det lönar sig. För jag får verkligen inte något tillbaka. Är jag för snäll mot andra och för hård mot mig själv. Kommer jag att uppnå mina drömmar om jag fortsätter så här?

Det finns vissa saker jag värdesätter mer än andra och det är ju för mig en självklarhet. Och jag väljer ju själv vad det är. Alla är vi olika och jag förväntar mig inte att alla ska ha förståelse för hur jag tänker. Men ett accepterande vore kanske möjligt att få...Eller har jag fel då?

Jag tänker väldigt mycket och analyserar näst intill allt. Men jag är sån och jag gillar att tänka och drömma. Fantasin är något av det bästa jag vet.

Uppskattning, tacksamhet, ödmjuk... Tyvärr så är detta väldigt lätt att säga men inte så lätt att visa. Jag är själv dålig på det, men börjar enligt mig att bli bättre. Jag försöker.

Det var skönt att få skriva av sig lite. Nu ska jag se på True Blood och njuta över en lyckad dag på travbanan.

God natt...



Cinderella <3

...på blodigt allvar...

Jag är en tävlingsmänniska och jag älskar att vinna. Jag tar tyvärr allt tävlande på fullaste allvar. Även spel och lekar. Jag hatar att förlora.

Hela helgen har gått åt till tävling. Det känns sådär lagom bra som det kan göra efter en helg då inte riktigt allt stämmer. Det var mest missförstånd mellan mig och hästen. Sedan kan det inte hjälpas när det är unghästar som är brunstiga. Då får man ta det med en klackspark.

Inte nog med att jag fått tävla. Allt har varit så där underbart som det bara kan vara denna helg. Min underbara pojke kom igår och han får mig alltid att le.

Jag mår så bra som jag bara kan och massage på det är nästan för bra. Perfekt söndag. Synd bara att han den där som jag tycker om skulle åka hem.

Nu ska jag sova och vakna upp som en ny människa. Samma Hillevi men en lite piggare sådan.



Världens bästa...

...Att vara i centrum, vara stjärnan...
Det är något som jag alltid drömmt om.

Det är mycket som händer nu. Tror att det mest är positivt men det är tufft och kroppen behöver vila.
Om inte annat så behöver huvudet få ta det lite lugnt. Ska bli så underbart nästa helg att få koppla bort.

Jag försöker nog lite för mycket hela tiden. Jag tänker inte tillräckligt mycket på mig själv. Jag har saker i mitt
liv som jag inte vill och tänker leva utan. Men då är det svårt att prioritera. Hästarna är det som får mig att
slappna av och lugna ner mig. Sedan behöver jag hans värme. Hans närhet.

Har fått reda på att jag kanske lyckats kvala till riksmästerskapet i 110 hoppning. Så jag håller tummarna nu.

Tiden går ruskigt fort nu. Vill verkligen så mycket, för mycket?

Hopptränar för en viss ungman, har gjort det två gånger nu och det känns riktigt bra. Tävlar hela helgen.
Wish me luck...



"You´ve got a smile that could light up this whole town."