Det känns verkligen. Jag förstod hela tiden att jag skulle sakna honom, men oj så mycket!
Även fast vi inte ses varje dag 24-7 så känns det tomt att inte bara kunna ringa och höra hans röst.
Men det hjälper att han har hört av sig varje gång då han mellanlandat.

Har tänkt på hur mycket som kan misstolkas och hur olika allt kan se ut i olika synlinklar.
Det är mycket som kan gå snett när man inte ser saker som andra ser det.
Som att skriva till någon. När man inte hör personen på andra sidans tonläge så kan verkligen allt gå snett.
Det är intressant att försöka att sätta sig in i andras tankar, men ack så svårt.

Jag är en sådan där människa som verkligen behöver få ur mig mina tankar och prata om saker.
Annars exploderar jag. Något som har hjälpt är faktiskt att börja blogga och så skriver jag dagbok.
En del saker kan man inte ens prata om, förutom med sig själv. Då är det så skönt att på ett sätt få ur det ur kroppen.

Jag har väldigt mycket tankar och lite för ofta snurrar de iväg åt helt fel håll. Det är så lätt att styra åt fel håll. Så varför ska det vara så svårt att vända tillbaka. Jag måste ändå få säga att jag har blivit så mycket bättre på det. Att ta kontroll över mina tankar.

I morgon är en ny dag...


"Jag kan... Jag kan känna att du glömmer mig.
Det är som... Utan dig... Känner jag mig själv försvinna.
Vara ingenting."

Ur Charlie St. Cloud

...Vara annat än lycklig...

Tänk att allt löste sig så bra. Vi är bara bäst, du och jag Oskar. Perfekta.
Har idag spenderat all tid med denna underbara människa vid namn Oskar.
Började med att pussas lite innan vi orkade oss upp för att åka ut till stallet.
Jag red min Cinderella och han på Yankee. Båda riktigt nöjda efter passet.
Sedan var det bara att åka hem och duscha för vi tog senare bilen till Norge.

Oskar startade på Momarken, tyvärr blev det en liten galopp och han var inte tillräckligt
snabb, så inga pengar. Synd var det!

Det har hänt mycket på senaste tiden många bra saker och vill helst inte tänka på de
dåliga så det struntar jag i. Det har ändå löst sig just så fint som jag hoppats på.
Livet är underbart och jag kan inte ens förstå att jag tvekat en sekund på att vara positiv.
Jag kan inte vara annat är lycklig!



"Hold on we're gonna make it if it takes all night
Hearts racing like a rocket at the speed of light
Don't fight it we've been running for far too long
We're going back where we belong
So hold on we got our wings and we're chasing the wind
Farewell to all the places that we have been
And if it takes us all night long
We're going back where we belong"

Thriving Ivory

..Kapitel 8 Avundsjuka..

”Erik, vill du följa med mig ut ett slag?” Jag väntar inte på ett svar utan bara reser mig från den avslutade middagen och går ut på verandan. Jag sätter mig i den färgslitna hammocken och väntar. Det tar inte många sekunder förrän Erik sitter vid min sida och tittar ner på sina händer som ligger livlösa i knät.
”Jag kan inte hålla mig borta från alla av det manliga könet, Erik, så du måste acceptera att jag har manliga vänner. För om du inte gör det, så kommer det inte att funka mellan oss.” Jag känner mig förvånansvärt stark. Det vänder ganska snabbt när Erik bryter ihop i tårar.
”Emily, jag vet inte hur jag ska klara mig utan dig.” Erik tar tag i mina händer.
”Men det kommer inte funka om du ska gå omkring och vara skadligt svartsjuk hela tiden.” Jag biter mig hårt i tungan. Jag får inte börja gråta nu, jag måste stå emot. Han tror att han vet vart han har mig, men han ska inte vara allt för säker. Jag klarar inte av att bli behandlad på det sättet, jag är faktiskt ingen robot.
”Erik, förlåt mig men det här måste få ett stopp.” Säger jag tillslut, stärkt av mina egna tankar. Plötsligt flyger han upp ur hammocken, hans muskler är spända och han andas högljutt. Han får allt mitt mod att försvinna och jag känner mig plötsligt väldigt liten.
”OM DET ÄR SÅ DU VILL HA DET!” Erik ryter åt mig hans blick är kall som is och han ser farlig ut. Ett sting av rädsla sprider sig genom kroppen på mig. Erik stirrar på mig en kort sekund innan han kastar sig sedan över verandan och med tre jättekliv har han försvunnit i mörkret.

Ur "Chansen"
Av Hillevi Frohm

Jag tycker verkligen att det är jobbigt att tänka. Inte så mycket som är positivt nu. Det är svårt och jag mår illa hela tiden. Varför !? Jag vet inte hur jag på ett så smidigt sätt som möjligt ska ta mig förbi detta. Jag är så trött! Nu väntar en härlig hemma kväll med fina flickorna Frohm och våfflor. Skiner från mobilen, häftigt! Kram H

Hopptränade med min underbara vackra häst idag. Jag blir så lycklig, hon gör mig lycklig.
Det är så kul att träna när allt sitter på rätt plats. Hoppade lite olika typer av serier med kombinationer.
Och hon bara flyger fram och trampar på under sig och åhhh...Det är så kul att rida.

På söndag kommer ännu en stjärna hit, Mr Super Yankee!

I morgon åker jag till älsklingen, Åby som gäller.

Mitt liv är bra fantastiskt just nu.




Bilder på den goda maten som jag och Oskar åt på vår 1 års dag.
Underbart gott var det.

Drömmar kan verkligen vara konstiga ibland. Eller inte bara ibland utan ofta, väldigt ofta.
Så var är drömmar gjorda av. Är det vad våra sinnen vill, vår starkaste åtrå.
Drömmar gör mig förvirrad. Jag drömmer nästan varje natt och det är samma visa varje gång.
Varför ska man vakna då det är som mest spännande. Är kroppen inställd på från början att man bara ska få en liten bit av det goda för att inte tröttna på att drömma.

Mina drömmar har på senaste tiden varit ganska så jobbiga. Som om jag delas i två delar och inte kan få mig själv att samarbeta med mig själv. Det är jobbigt att vara i två delar. Jag vaknar prcis innan jag ska komma på svaret så jag går hela dagen och tänker och grubblar över vad drömmer kan ha haft för betydelse. Det är svårt.


Nu till något helt annat. Min häst.
Vi var ute och busade i skogen igår och det finns nog ingen annan som kan sprida så mycket glädje. Hon gör mig fullkomligt jätteglad. Jag kan inte låta bli att le när jag rider. Underbara häst. Och vilket år som väntar oss.



Jag älskar dig Cinderella...

Fredag, vilken härlig dag! Lalala..

Tar en kortis:

- Städa
- Stallet
Då red jag min häst och pappa mockade. Han hjälpte mig att hoppa lite också. Det gick galet bra!
- Duscha fort som ögat och gjorde mig i ordning
- Hämta Elin och åkte till stan
- Kollade tyg och mönster till min klänning som hon ska sy
- Födelsedags party för Johanna.
En mycket lyckad utekväll och en nykter sådan.

Lördag, en annan härlig dag! Lalala...

Upp och hoppa alldeles för tidigt och for iväg till stallet.
Tog en härligt uteritt i det vackra vädret med min lilla prinsesshäst. Det var underbart.
Skyndade hem och tog en snabbdusch. Hämtade mammma och åkte sedan mot Åmål och Slädekärr.
Påvägen dit släppte jag av lillasyster i stallet och åkte till Färjestad för att hämta mina chaps som äntligen hade kommit. De var jättefina!

Väl framme i Slädekärr möttes jag av det vackraste leendet i världen, min pojkvän.
Tog en tur på den nya hästen och sedan var det mys på hög nivå, inte att förglömma V75 som tyvärr inte gick fullt så bra denna lördagen. Jag och Oskar kollade på One Tree Hill och sedan sov jag i hans famn. Underbart..

Söndag, en så härlig dag! Lalala...

Sovmorgon och morgon mys, det kan inte bli bättre.
Sedan tog jag och Oskar en härlig tur i skogen med den nya och Rune.
Åkte senare hem mot Bengtsbol igen och ut till min älskade häst. Mockade och pussade lite på henne innan jag åkte hem.
Har även hunnit med att baka morotskaka med Ruth och en citronpaj med hallonmarräng. Mums

Nu ska jag ta en dusch och sedan sova.



"True love can not be hidden"

Det är det man ska göra, men det är så svårt ibland.
Just nu är det väldigt underbart att vara mig. Jag har hittls haft en underbar vecka.

Hästen är verkligen i toppform och jag bara älskar att rida henne nu. Hon hoppar runt och fint genom kroppen.
Jag rider runt med ett leende på läpparna. Men det är väl så det ska vara. Jag älskar det!

Igår var det start för Mr Super Yankee. Det började med att jag hoppade på tåget till Åmål där min älskade pojkvän hämtade mig. Vi for iväg hem till Slädekärr och packade alla grejerna. Lastade på hästen och åkte iväg men vi hann inte långt förrän jag frågade Oskar om han hade med sig sulkyn. Det hade han inte så det var bara att vända. Som sagt, tur att vi inte hunnit långt.

När vi till slut rullar mot Örebro känns allt underbart bra. Så fortsatte det att kännas hela kvällen. Första starten med Yankee ägd av Oskar och pappa och han sprang in en andra plats. Så härligt!

Kom hem sent, runt halv två, tog en härligt och mycket efterlängtad dusch sedan sov jag som en stock i fem timmar. När klockan ringde sa hela kroppen åt mig att ligga kvar. Men jag sa emot. Följde med Oskar en stund till skolan och jag insåg verkligen hur mycket jag saknar gymnasiet.

Gymnasiet är verkligen den roligaste tiden. Underbart! Skulle kunna gå det en gång till, minst!

Nu är ögonen snart stängda så är nog bäst att sova. Det är ju en dag i morgon också.

"do you know, that everyday´s the first of the rest of your life"



KRAM

H

Ett år, ett fantastiskt underbart år med min vackra pojkvän...

Ingen kan vara så lycklig som jag.

Denna helgen har varit helt magisk. Tack åter en gång till alla ni som gjort den oförglömlig.
I lördags vaknade en ganska så utslagen Hillevi men tog sig upp på fötterna och åkte iväg till stallet. Red ut en sväng med Lina och hela tiden, hela dagen väntade jag på en sak. En mycket speciell ung man, Oskar. Han slutade nämligen att svara på mina sms så jag började undra. Han hade sagt att han inte visste när han skulle komma hit. Men när jag kom hem igen så satt han här och var så där vansinnigt vacker som bara han kan.

Maten stod på bordet, mycket gott var det. Efter maten hoppade jag in i duschen och gjorde mig sedan i ordning för att åka i väg på Rudskogens årsmöte. Oskar satt i sängen och tittade på mig under hela tiden. Ibland drog han ner mig bara för att kyssa mig och säga till mig att jag är vackrast i världen. När jag till slut blev klar så åkte vi till hembygdsgården där års mötet hölls. Goda skratt och mycket goda tårtor, bakade av Julia Bergstedt. Dans stod självklart på schemat.

Det blev en tidig hemfärd. Men jag och Oskar satt uppe och pratade om allt mellan himmel och jord till tidiga morgonen. Kärlek, det är något helt magiskt.

Idag var det hoppträning och den gick verkligen jättebra! Min häst är så bra nu. Hoppar verkligen med hela kroppen. Det märks att hon har växt. Åh vad hon är underbar!

Sedan blev det ett års firade på restaurang och vilket år det har varit. Det bästa!



Äkta kärlek !

KRAM

H

Vill börja med att tacka alla som gjorde min fredag till en underbar dag!
Synd att jag ska må så dåligt när jag vaknar bara. Men det hör ju till när man gör staden osäker med Elin och Lina.

Idag kommer älsklingen hit och jag känner på mig att även denna dag och nästa kommer bli helt magiska!
Han gör mina dagar magiska den där Oskar som är min pojkvän. Han gör mig verkligen så lycklig. Jag önskar verkligen att jag kunde sätta ord på hur jag känner för honom och berätta det för honom, men det är svårt. För jag tycker om honom så oerhört mycket.

Den 13 mars förra året förändrades mitt liv. Allt förvandlades och blev bara underbart. Nu är det ett år sedan och jag är lika hopplöst förälskad nu som då..

Så i morgon ska vi gå ut och äta på restaurang och bara må underbart bra.

Ikväll väntar årsmöte med rudskogen och förhoppningsvis bugg och annan dans.

Men nu bär det strax av till stallet, ska rida ut med Lina idag. Så håll tummarna för att vi ska sitta kvar på hästryggen..







Gårdagens look

KRAM

H

I kväll bär det iväg till Karlstad och B M B med Elin. Det kommer bli grymt !

Först nu så ska jag till stallet och ta hand om hästen sen ska jag hem fort som ögat och göra mig i ordning. Ska nämligen vara hos Elin klockan 18.00 för 19.30 går bussen till stan och där blir det först förfest hos några härliga människor. När klockan närmar sig 22.00 kommer Karlstad att skaka för då kommer vi...

Hittils har detta varit en underbar dag och jag tror att den kommer sluta på det sättet också.

Tack till Joel som ställer upp som chaffis !!

KRAM

H

...Att skriva på bloggen...

Nu när livet är (nästan) som det ska igen så ska jag verkligen ta mig tid att skriva på bloggen igen.

Jag har under en väldigt kort tid hunnit med att flytta ihop med Oskar, börjat studera, skaffat jobb, flyttat till Lerum, sagt upp mig och flyttat hem till Forshaga igen. Snacka om snurrigt.

Hästen är underbart fin och vi har redan gjort vår första tävling. Två felfria rundor i 100cm och 105cm.
Träningarna går jättebra och ska träna senare idag.

En skum grej som hände i tisdags. Jag, Lina och Vicci red ut tillsammans och red över till Botorp. Det började jättebra och hästarna var pigga och glada. Men när vi precis skulle ta en sista sväng så skildes vi åt, Vicci red hem lite tidigare medan jag och Lina tog en galopprunda till. När vi började närma oss bil vägen så möter vi en travhäst. Vi saktar av och väntar på att den ska komma närmre. Men kusken börjar svänga och hästen går upp i en stor snödriva. Det ser ytterst märkligt ut och helt plötsligt får den panik och börjar skena emot oss. Våra hästa katsar runt och vi sticker gärnet med en galen travhäst i hälarna. Det var lagom läskigt må jag säga. Till slut fick kusken stopp på hästen och vi kan sakta av och trava iväg hemåt. Snacka om socialträning.

Appro på något helt annat. Jag har haft ett fantastikt sportlov och det har jag mina älskade nära och kära att tacka för. Främst han som gör mig lycklig!

Nu verkar det som att jag får ta min monté-licens, äntligen!
Åh hästar är livet!


Är hon inte underbart sockersöt min lilla prinsessa.

KRAM

H